Som ett slag i ansiktet

Jag hatar att man inte kan bestämma över sina känslor, att inte ha bättre förstånd innan man begår misstag och att livet ibland kan stanna upp för en liten stund pga ett problem. Men om livet hade varit så lätt tror jag att det hade känts väldigt kort och nästan lite meningslöst. Men det känns lite meningslöst också när det alltid är något som gör att man inte får vara glad.. Det är nog inte bara jag som känner så?
Men det kanske har med tonåren att göra..? I såna fall har jag bara ett år kvar ;) Blir det annorlunda när man fyllt 20? Jag tror faktiskt inte det, men man kan ju alltid hoppas. Hopp är väl det viktigaste att ha i livet, annars hoppar man väl från nå tak eller nå..
Nog med prat om mina deprimerande tankar.
Har varit och jobbat får någon timme sen, har varit och tankat och nu sitter jag bara här hos mamma och pappa. Mamma har ju kommit hem från Umeå idag :) Hennes nya protes blev jätte fin, men dess värre har hon ont i kroppen och har blivit sjukskriven igen fast en månad den här gången.
Min mamma är verkligen stark, för hon har inte det lätt och jag vet vad jag pratar om, men hon klagar aldrig. Jag önskar att jag var lite mer som henne. Fast hon är lite för snäll och hennes liv hade nog varit enklare om hon inte var så snäll som hon är. Ni förstår nog hur jag menar.
Nu ska jag hem till min lilla kissekatt så hon inte behöver vara så mycket ensam. Puss /Alex ♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0